Min "misslyckade" varmbänk
Februari 2019 var den första gången jag anlade en varmbänk. Det var så sjukt kul! Varmbänken blev toppenbra. Den kom igång fort och hade en fin värmeutveckling och jag planterade mina små plantor dag 7. Det växte som bara den i varmbänken och redan i mars kunde vi norpa små sallatsblad här och där.
Är du nyfiken på hur vi byggde varmbänken förra året klicka HÄR för att komma till blogginlägget. Du kan även se hur vi anlade varmbänken i en video på Youtube.
I år gjorde vi en större varmbänk. Den är ca 0,9 x 2,1 meter och kanske 0,6 meter djup. Gropen Martin grävde bottnades med spån från hönshuset och fylldes därefter med hästgödsel, hönsgödsel och ensilage och lite gammalt gräsklipp. Ett liknande recept som förra året, bortsett att vi bytte ut de mesta av spånet till ensilage. I all sin ära så bör varmbänken kommit igång med komposteringsprocessen som avger värme. Men de ville sig icke. Inte ens efter att vi vattnat bädden med 25 kiss och två kannor varmt vatten. Nej, vi har inte druckit sjuka mängder öl utan vi har en urintank vi kan pumpa upp från. Vi testade även att lufta varmbänken någon dag senare. Nix pix. Ytterligare två kannor till med varmt vatten och jag gav upp. Nå väl. När man arbetar med naturen och dess system så får man räkna med att det inte alltid blir som man vill. En jordtemperatur runt 11 grader är ju faktiskt väldigt bra för att vara ”utomhus” i februari (varmbänken är i tunnelväxthuset och har en plexiglasskiva som lock). I de andra bäddarna i tunnelväxthuset är jordtemperaturen runt 5 grader. Och där växer de övervintrade grönsakerna (spenat, tatsoi, persilja med mera) jättefint. Så nog kommer det växa bra i den svala varmbänken. Lite lätt besviken planterar jag en mängd små plantor och ser fram emot att få skörda från dem om några veckor.
De små plantorna jag planterade har jag dragit upp inomhus under växtbelysning. Jag fyllde ett pluggbrätte med lite gott och blandat i mitten av januari. Pluggbrättet stod först på skrivborden på övervåningen. Det är den varmaste platsen i vårt gamla hus, framför allt när solen ligger på. Sen när det börjat gro åkte pluggbrättet ner i källaren och ställdes under växtbelysning. I källaren är det runt 14 grader. Så jordtemperaturen i källaren och i varmbänken är ganska lika. Skillnaden blir dock färre ljustimmar, men jag inbillar mig att solljus är bättre än växtbelysning och att det därmed inte behövs lika många timmar? En annan skillnad är även att det faktiskt blir varmare under plexiglasskivan än vad det är i källaren, i alla fall dagtid. När solen går ner lägger vi på gamla trasmattor för att isolera lite extra. Även fast jag inte tror att det behövs när det sällan kryper ner under nollan denna vinter. Summa summarum är nog temperaturen rätt behaglig för plantorna, även nattetid.
Lista på vad som jag sådde den 12 januari:
Det finns en liten wild card i svalbänken. En salladskål som jag sådde den 28 dec 2019. Det fanns lite utrymme till övers i ett hörn och kål generellt är ju rätt köldtålig. En liten planta kan man ju alltid experimentera med. Har jag tur så får jag äta min alldeles egna salladskål i början av april. Har jag ”otur” så har jag lärt mig något. Det är första gången jag odlar salladskål så det ska bli spännande att se hur den vill ha det för att trivas. Det enda jag vet är att de gärna går i blom när dagarna blir långa och att man i vanliga fall sår dem på sommaren för att få en höstskörd. Men om Sara Bäckmo kan få fram fin salladskål tidigt på året så bör även jag kunna det!
Jag är verkligen ingen expert när det kommer till odling. Jag har odlat i 3 år nu och har kommit över skräcken av att göra fel enligt ”reglerna” som jag tror många är i början. Jag lyckats oftast att få frön att gro, trots att jag inte följer instruktionerna på fröpåsen. Det svåra är inte att få saker att gro. Det svåra är att lära känna platsen man odlar på och vad som trivs där. Mikroklimaten och jordmånen är olika mellan olika trädgårdar och skiljer sig även mellan på olika platser i samma trädgård. Jag blir alltid lite lätt irriterad när folk stirrar sig blint på växtzoner. Dels för att de är framtagna för fruktträd och inte annuella grönsaker, men även för att växtzonerna kan skilja sig åt på en och samma tomt. Vi har nog allt mellan zon 0 och 4 på vår fastighet. Växtzonskartan, som är ett par decennier gammal, säger zon 3.
Jag vill verkligen uppmuntra odlare till att ”släppa sargen” och testa sig fram. Se bara till att du inte lägger alla ägg i samma korg. När jag experimenterar så kan jag aldrig göra fel. Jag kan aldrig misslyckas. Jag kan bara bli en bättre odlare!
Läs gärna om mina tankar om att våga vara en experimentell odlare. Klicka HÄR för att komma till blogginlägget.
Om ni vill veta mera om vad som händer på gården lite mer löpande så följ gärna oss på Facebook eller Instagram. Sporadiskt händer det även att jag lägger upp en video på gårdens Youtube kanal.
Är du nyfiken på hur vi byggde varmbänken förra året klicka HÄR för att komma till blogginlägget. Du kan även se hur vi anlade varmbänken i en video på Youtube.
I år gjorde vi en större varmbänk. Den är ca 0,9 x 2,1 meter och kanske 0,6 meter djup. Gropen Martin grävde bottnades med spån från hönshuset och fylldes därefter med hästgödsel, hönsgödsel och ensilage och lite gammalt gräsklipp. Ett liknande recept som förra året, bortsett att vi bytte ut de mesta av spånet till ensilage. I all sin ära så bör varmbänken kommit igång med komposteringsprocessen som avger värme. Men de ville sig icke. Inte ens efter att vi vattnat bädden med 25 kiss och två kannor varmt vatten. Nej, vi har inte druckit sjuka mängder öl utan vi har en urintank vi kan pumpa upp från. Vi testade även att lufta varmbänken någon dag senare. Nix pix. Ytterligare två kannor till med varmt vatten och jag gav upp. Nå väl. När man arbetar med naturen och dess system så får man räkna med att det inte alltid blir som man vill. En jordtemperatur runt 11 grader är ju faktiskt väldigt bra för att vara ”utomhus” i februari (varmbänken är i tunnelväxthuset och har en plexiglasskiva som lock). I de andra bäddarna i tunnelväxthuset är jordtemperaturen runt 5 grader. Och där växer de övervintrade grönsakerna (spenat, tatsoi, persilja med mera) jättefint. Så nog kommer det växa bra i den svala varmbänken. Lite lätt besviken planterar jag en mängd små plantor och ser fram emot att få skörda från dem om några veckor.
 |
| Då små liven planterades ut för nästan en vecka sen och alla verkar trivas bra och växer fint! |
De små plantorna jag planterade har jag dragit upp inomhus under växtbelysning. Jag fyllde ett pluggbrätte med lite gott och blandat i mitten av januari. Pluggbrättet stod först på skrivborden på övervåningen. Det är den varmaste platsen i vårt gamla hus, framför allt när solen ligger på. Sen när det börjat gro åkte pluggbrättet ner i källaren och ställdes under växtbelysning. I källaren är det runt 14 grader. Så jordtemperaturen i källaren och i varmbänken är ganska lika. Skillnaden blir dock färre ljustimmar, men jag inbillar mig att solljus är bättre än växtbelysning och att det därmed inte behövs lika många timmar? En annan skillnad är även att det faktiskt blir varmare under plexiglasskivan än vad det är i källaren, i alla fall dagtid. När solen går ner lägger vi på gamla trasmattor för att isolera lite extra. Även fast jag inte tror att det behövs när det sällan kryper ner under nollan denna vinter. Summa summarum är nog temperaturen rätt behaglig för plantorna, även nattetid.
Lista på vad som jag sådde den 12 januari:
- Italiensk rucola
- Rucola – Wildfire
- Bladsarepta för mirco leaf/micro grönt
- Salladssenap – Bloody Mary
- Sallt – Winter density
- Huvudsallat – Merville des quatre saisons
- Pak choi – Choko
- Pak choi – Red choi
- Sallatskål – Kasumi
- Minzuna (en asiatisk kål)
- Plocksallat – Red sallad bowl
- Plocksallat – Green sallad bowl
 |
| Cirka en månad efter sådd är pluggbrättet fullt med gröna och lila blad. |
Det finns en liten wild card i svalbänken. En salladskål som jag sådde den 28 dec 2019. Det fanns lite utrymme till övers i ett hörn och kål generellt är ju rätt köldtålig. En liten planta kan man ju alltid experimentera med. Har jag tur så får jag äta min alldeles egna salladskål i början av april. Har jag ”otur” så har jag lärt mig något. Det är första gången jag odlar salladskål så det ska bli spännande att se hur den vill ha det för att trivas. Det enda jag vet är att de gärna går i blom när dagarna blir långa och att man i vanliga fall sår dem på sommaren för att få en höstskörd. Men om Sara Bäckmo kan få fram fin salladskål tidigt på året så bör även jag kunna det!
 |
| Den kinesiska salladskålen Scarvita är otroligt vacker! Denna såddes inomhus 28 december 2019 och har vuxit upp i vår källaren under växtbelysning. |
Jag är verkligen ingen expert när det kommer till odling. Jag har odlat i 3 år nu och har kommit över skräcken av att göra fel enligt ”reglerna” som jag tror många är i början. Jag lyckats oftast att få frön att gro, trots att jag inte följer instruktionerna på fröpåsen. Det svåra är inte att få saker att gro. Det svåra är att lära känna platsen man odlar på och vad som trivs där. Mikroklimaten och jordmånen är olika mellan olika trädgårdar och skiljer sig även mellan på olika platser i samma trädgård. Jag blir alltid lite lätt irriterad när folk stirrar sig blint på växtzoner. Dels för att de är framtagna för fruktträd och inte annuella grönsaker, men även för att växtzonerna kan skilja sig åt på en och samma tomt. Vi har nog allt mellan zon 0 och 4 på vår fastighet. Växtzonskartan, som är ett par decennier gammal, säger zon 3.
Jag vill verkligen uppmuntra odlare till att ”släppa sargen” och testa sig fram. Se bara till att du inte lägger alla ägg i samma korg. När jag experimenterar så kan jag aldrig göra fel. Jag kan aldrig misslyckas. Jag kan bara bli en bättre odlare!
Läs gärna om mina tankar om att våga vara en experimentell odlare. Klicka HÄR för att komma till blogginlägget.
Om ni vill veta mera om vad som händer på gården lite mer löpande så följ gärna oss på Facebook eller Instagram. Sporadiskt händer det även att jag lägger upp en video på gårdens Youtube kanal.
Kommentarer
Skicka en kommentar