Oasen på Åsen

Så här innan jul har de allra flesta fullt upp på schemat. Vi är inget undantag. Både igår och idag har varit fullt ös, ett väl planerat sådant. Som en del av min rehabilitering från utbrändheten funderar jag tillbaka på vad har vi lyckats åstadkomma de senaste två dagarna. Torsdag: Varje kvart var inplanerad för att hinna till soptippen innan de stänger. Först jobba som konsult fram till lunch. Äta och därefter åka på världens isigaste skogsväg till A för att fika med en del av släkten. Hälla i sig lite glögg och öppna lite paket. Halka sig in till stan och hämta ett släp. Åka till radhuset och fylla släpet fullt med möbler. Köra ut till gården. Tömma släpet och fylla det med den relativt nya dubbelsängen som fanns på gården. Åka tillbaka till stan och till syrran. Byta sängar och sen åka till tippen med hennes gamla. Tillbaka till radhuset och fylla släpet igen. Lämnar leriga fotspår i alla (vita) trappor i radhuset. Svär lite. Får moppa av dem sen. Åka till Willys och hämta e

Veckan som har varit har verkligen vägt upp allt dåligt som hände veckan innan. När jag slog upp ögonen på måndag morgon bestämde jag mig för att idag ska banne mig bli en bra dag. Så öppnar jag gardinerna. Snö! Massa snö. Hurra! Äntligen lite julstämning. I veckan har vi pyntat på gården. Julgranen är uppe, ljusstakar i fönsterna och jag har byggt en snögubbe som hälsar glatt på allt och alla. Det så är underbart mysigt och vackert på gården i vanliga fall men nu med all fluffig snö som lagt sig över marken och smyckat träden... jag vet inte hur jag ska beskriva det förutom ren lycka och glädje! Eltejp löser väl de flesta problemen? Det har varit en händelsefull vecka. Till att börja med så fungerar återigen vattenpumpen! Rörmokaren klättrade ner i brunnen och fiskade upp elkabeln till pumpen. - Jag tror att jag har hittat felet, säger han och skrattar. Kabeln är skarvad med en stor klump eltejp. Klumpen har varit nedsänkt i vattnet. Det är helt otroligt att pumpen funka

Förra veckan började jätte bra med att vi äntligen fick vår fina Volvo! Fram tills nu har vi bara lånat en bil. Vi kände oss lite smått tvingade till att faktiskt ta tag i saken och köpa en bil nu när vi ska bo på landet. Så måndagen var en bra dag, sen gick det utför för många. Bara för att nämna några av tråkigheterna så halkade min syster omkull och stukade foten ordentligt och går nu på kryckor, P blev magsjuk, lilla M kan numera titulera sig som Harry Potter och jag vaknade torsdagsmorgon av en fruktansvärd smärta. Jag börjar tydligen bli gammal. Att vända på sig i sömnen ledde till att jag fick ryggskott eller liknande. Något mellan mina skulderblad låste sig och där låg jag som en sköldpadda på rygg och kunde inte röra mig. För att göra saken värre så hade vi tagit ledigt från jobbet för att kunna ägna hela eftermiddagen på gården för att renovera. Klockan tickar närmare den 11 jan och där låg jag helt handikappad. Som grädde på moset så har numera vattenpumpen i brunnen lagt av

Två veckor har passerat och väldigt mycket har hänt på övervåningen. Tanken var ursprungligen att jag skulle försöka skriva en uppdatering efter varje helg, men förrförra helgen (17-19 nov) och hela veckan därefter var så sjukt intensiv att jag orkade verkligen inte och så tyckte jag synd om vårt hus. Helgen den 17-19 nov fick vi bort i stort sett allt på övervåningen. Det enda som fanns kvar var stommen och ytterpanelen till väggarna, yttertaket, murstocken och större delen av golvet. Högarna med bråte på vardera sida av huset var (är fortfarande) enorma. Vinden blåste rätt igenom övervåningen och på vissa platser kunde man se ut genom panelen i väggarna. Det kändes som om vi hade våldfört oss på den gamla damen. Där stod hon helt naken och utsatt. Jag försökte påminna mig själv om att åtgärderna vi gör är för att se till så att hon klarar av att hålla i minst hundra år till. Men jag kände mig ändå elak. Här kommer vi och sliter av henne alla hennes kläder. Men då sa P något som

Redan innan huset blev vårt så tänkte vi på alla olika möjligheter som bostadshuset hade. Vilket rum ska bli sovrum och vilket ska bli kontor? Hur kan man göra om köket så att man slipper få ryggskott när man diskar? Visst kan man installera in en kamin i vardagsrummet? Inspirationen flödade! Någonstans längs med vägen bestämde vi oss för att vi skulle byta golv på hela övervåningen. Vi vill ha vattenburen golvvärme. Huruvida det är mer miljövänligt än radiatorer vet jag inte. Men det är trevligare att gå på ett varmt golv. Därtill man slipper fula radiatorer och det blir lättare att möblera rummen.  Vi (läs Martin) dök ner i golvvärmens djungel och med hjälp av vår gode vän P så kristalliserades planerna. Helgen som var skulle egentligen gå åt till att riva golv. Men förra onsdagen upptäckte P att isoleringen i taket inte alls var som den skulle. Både taket och väggarna måste fixas innan vi ger oss på golvet. I helgen slet vi loss all el på övervåning och försöka riva väggarna. De

En och en halv vecka senare och vi känner att vi börjar få koll på läget. Vi har lyckats fylla på vattnet i värmesystemet så att elementen faktiskt blir varma nu när vi eldar i pannan. Vi har också lyckats röja ut en hel del från huset. Första lasten med bilen har redan lämnats till Öppen Hand (en hjälpverksamhet vars secondhand-butik har sedan 1996 gjort ett överskott på 45 miljoner som skänkts bort till hjälparbete). Det kommer bli betydligt många fler vändor dit. Planen nu framöver är att renovera övervåningen. Tanken var till att börja med att byta golv och lägga golvvärme på hela övervåningen. I onsdags upptäckte vi att vinden är helt oisolerad. Så planen är nu att både byta golv, riva väggar och innertak. Allt detta ska förhoppningsvis göras på 1-1,5 månad. Det är tur att man har många goda vänner som både har kunskapen och viljan att hjälpa till. Övervåningen är i stort sett tom nu. Kvar står ett stort gammalt fint klädskåp som absolut inte går att få ner för trappen. O

Den 1 november 2017 är en dag som jag aldrig kommer glömma! Gå upp. Försöka jobba lite. Sen packa och åka mot gården. Alldeles för överexalterad visste jag inte om jag skulle gråta eller kräkas. Lyckligtvis vart det inget utav de. Klockan 12 mötte vi säljaren och han gick igenom de praktiska bitarna med oss igen. Säljaren och hans ryska fru är verkligen underbara och väldigt omtänksamma. De hade till och med tagit med sig en inflyttningspresent till oss. En flaska fin rysk vodka. Cпасибо! ( Spasibo!) Jätte tacksam och l öjligt nöjd över att jag, av någon okänd anledning, vet hur man säger tack på ryska. Därefter bar det av till Katrineholm för att skriva på de sista papperna hos mäklaren. Det tog sin lilla tid. Det var en massa papper att läsa igenom och sen skriva på. Sen så fick vi så klart vänta en stund på banken med tanke på att det var månadsskiftet. När allt va klart fick vi nycklarna. Att få hålla i dem för första gången va magisk. De är de finaste nycklarna i världen!

Jag älskar träd och har jobbar med trädrelaterade frågor i många år ur ett naturvårdsperspektiv och tycker att det biologiska kulturarvet som träden bär är så spännande. Träd har i alla kulturer ansetts inneha magiska krafter och kunna avvärja onda makter och sjukdomar. Ett av de viktigaste träden i Sveriges historia är asken Yggdrasil. I alla fall om man var viking. För dem var Yggdrasil världsträdet. Hemvist till alla världens varelser och ett träd som grönskat sedan tidernas begynnelse. I min värld är stora gamla, gärna hamlade, askar bland det finaste jag vet. Den grova ljust gråbruna barken kan vara klädd med ett tjockt mjukt lager av mossa. Jag får ett starkt behov av att vilja krama trädet. Stammen på gamla askar är täckt av olika larvar i regnbågens alla färger. De ljusgröna bladen som tar god tid på sig innan de kommer ut från sin vinterdvala är värda att vänta på. Det är något magiskt med dem. En stolthet som är svår att missta. Fotograf: Urwärs Stefan Hamreus, en gamma