Oasen på Åsen

Snön ligger som ett tjockt täcke över trädgården. Delar av mig njuter till fullo av det vackra landskapet. Andra delar av mig önskar att våren redan var här. Jag vill komma igång med att bygga vidare på det som numera kommer att heta Norra köksträdgården . Just nu är det den enda köksträdgården, men så fort vi är klara med utbyggnationen av huset så kommer det även att finnas en Södra köksträdgården . .  Norra köksträdgården ramas in av två stenmurar, en i öst och en i väst. I söder kantas trädgården av en lång sparrisbädd. Planen är att den ska anlägga en stenmur i norr också. Vi har gott om sten här på Åsen, det gäller bara att ta sig tiden till att flytta på dem... (Om ni undrar vad det gula som sticker fram under snön är så är det vår gamla vedpanna.) Anlägga en "Back to Eden" trädgård Häromdagen så jag dokumentären Back to Eden. Har ni inte sett den så rekommenderar jag den varmt. Den finns att se på Youtube . Det måste nog vara en av de mest påhoppade trädgårds...

Just nu, när det snön vräker ner från himlen är det underbart att ha ett tunnelväxthus att pyssla. Så fort solen tittar fram så blir det plusgrader här. Även om det är många minusgrader på andra sidan plasten. Jag rekommenderar verkligen att alla som kan skaffar ett tunnelväxthus! Tunnelväxthuset kommer från Gjordnära. Det är modellen 'Växa 5' och är 52,5 kvm stort. Tunnelväxthuset krävde bygglov ( läs gärna mera om det här ) Tunnelväxthuset sattes upp i början av juni 2018 i den stekande hettan. Bäddar anlades i den västra delen, där odlade jag tomater, chili, gurka och meloner. Den östra delen stängslades av, tanken var att hönsen skulle gå där och hjälpa till att bearbeta marken. Men då det var så sjukt varmt fick de vänta till hösten innan de fick komma in och härja . Sen tunneln kom upp har jag önskat att vi haft mera tid att förbereda odlingsbäddarna. Grönsakerna vill ha något helt annat än sandig, näringsfattig jord. När vi anlade de första bäddarna gjorde...

Det har tagit ett bra tag för mig att få ihop detta inlägg. Det har helt enkelt gjort för ont och jag börjat gråta varje gång. Även nu, om än inte fullt lika mycket.  Jag har varit rätt hård mot mig själv och tyckt att jag är dum som är så otroligt ledsen för att ha förlorat Plutt. Hon var ju "bara" en höna, men det hjälper ju inte alls. Det har bara lett till att jag känner mig både dum och ledsen. Vi väljer ju inte vem vi älskar eller hur mycket vi älskar dem. Vi väljer inte heller hur ont det gör när vi förlorar dem. Jag tänker jätte mycket på det min syster sa i julas: "MaryAnn har inga barn, hon har en Plutt!" Så sant så. Plutt var inte bara en höna. Hon var min lilla älskling. Det finns absolut mycket värre saker i livet att sörja över, men det gör inte min sorg mindre. Plutt var en väldigt bortskämd kyckling. Jag var också bortskämd som en morgon fick gosa med henne i sängen innan jag klev upp. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle älska ...

Idag är det premiär för min alldeles egna Youtube kanal! Det har tagit sin lilla stund att ta sig hit, men nu är jag här! Hoppas att ni vill hänga med på min resa även där. Klicka HÄR för att komma till den.