Remember, remember the first of November

Den 1 november 2017 är en dag som jag aldrig kommer glömma!

Gå upp. Försöka jobba lite. Sen packa och åka mot gården. Alldeles för överexalterad visste jag inte om jag skulle gråta eller kräkas. Lyckligtvis vart det inget utav de. Klockan 12 mötte vi säljaren och han gick igenom de praktiska bitarna med oss igen. Säljaren och hans ryska fru är verkligen underbara och väldigt omtänksamma. De hade till och med tagit med sig en inflyttningspresent till oss. En flaska fin rysk vodka. Cпасибо! (Spasibo!) Jätte tacksam och löjligt nöjd över att jag, av någon okänd anledning, vet hur man säger tack på ryska.

Därefter bar det av till Katrineholm för att skriva på de sista papperna hos mäklaren. Det tog sin lilla tid. Det var en massa papper att läsa igenom och sen skriva på. Sen så fick vi så klart vänta en stund på banken med tanke på att det var månadsskiftet. När allt va klart fick vi nycklarna. Att få hålla i dem för första gången va magisk. De är de finaste nycklarna i världen!

Då återstod det bara att köpa en flaska bubbel, grillad kyckling och potatissallad. Sen kunde vi åka hem. Hem till gården.

Det var så overkligt att köra in på gården. Att få känna att nu är det vårt! Nervöst går vi fram till dörren för att för första gången låsa upp dörren till vårt nya hem. Jag hann bara få upp dörren lite på glänt innan Martin drog in mig i sin famn och kysste mig. Tiden stod still. Till dess att jag kom på att jag hade varit jätte kissnödig sen vi kom till Katrineholm. Jag försökte gå in men fick inte.
- Jag är kissnödig...
- Men jag vill fråga dig något innan vi går in. Vill du gifta dig med mig?

Tack till Chris och Linnea som tog Martin och syrran på en guidad vin tur när vi va och hälsade på pappa i Kanada i somras.

Dagen kunde inte bli bättre. Att få nycklarna till gården och att få skåla för vår kärlek. Jag är så lyckligt!