Oasen på Åsen

Sen i våras har vi haft ca 30 kalkoner och ca 30 höns. De bajsar. Mycket. Varje dag. Framförallt kalkonerna. Vi får enorma mängder gödsel varje dag från våra befjädrade vänner. Vi har fler hundra kilo hönsskit och kalkonskit som ligger i begagnade jordsäckar. Under sommaren har vi gjort gödselvatten på bajset. Vi häller ner en säck i en stor tunna, med lock, och fyller på med vatten. När vi ska gödselvattna rör vi om i tunnan med en särskild pinne sen skopar vi upp  1-2 liter gödselvatten  med en foderskopa och häller ner i en vattenkanna. Därefter fyller vi kannan full med vatten och gödslar det som vi tycker behöver lite extra näring. Än så länge har vi inte haft någon planta som protesterat över att de fått för mycket gödsel. Däremot vet jag flera som hade uppskattat om de hade fått mera näring. Ska passa på att poängtera vikten att ha lock på gödseltunnorna (även om man inte har småbarn). Förra sommaren använde vi en gammal tunna utan lock. En dag när Martin skulle hämta göd

Odlingen på kolonin har gått rätt bra i år. Trots bristen på kärlek. Täckodlingen är verkligen guds gåva till odlaren. Det underlättar så mycket. Ogräset hålls till största delen borta, jorden hålls fuktig och maskarna förvandlar täckmaterial till den finaste gödsel. Potatisskörden blev dock mindre än förväntat. Det blev många småpotatisar och mycket insektsangrepp och en del har fått, vad jag gissar mig till, en släng av potatisbladmögel. Den vanliga löken hade väldigt blandat resultat. Mycket av den röda löken planterades i nya bäddar som vi inte gödslat eller täckodlat särskilt väl, så vi får skylla oss själva lite grann. Vitlöken och kokbönorna gick helt ok. Rotsellerin blev riktigt stora och fina. Och vi har skördat mängder med nakenfröpumpor och spagettipumpor. Slutet av augusti 2019 och vår odlingslott är bara en enda grönmassa. En massa av grönsaker och alldeles för högt gräs/ogräs i gångarna. Vi är så tacksam för att våra grannar har överseende att det till och