Inlägg

Visar inlägg från 2018

När lider en höna?

Bild
Plutt har varit dålig i ett par dagar nu (inne på dag 4). Hennes kräva har varit stor och hård och inte blivit mindre på natten som den ska. Jag har bett om tips och hjälp från folk i en hönsgrupp på Facebook, distriktsveterinären och veterinär på SVA. Alla säger samma saker; matolja, massage, vatten och se om det går att få henne att kräkas. Ingen har sagt något om hur lång tid det kan ta innan hon ska bli bättre, om hon nu kan bli bättre det vill säga. Så länge hönan inte lider så finns det väl inget som talar emot att man ska försöka hjälpa dem? Veterinären på SVA sa att det är jag som ägare som i första hand ska avgöra om hönan lider eller inte. Så när lider en höna? Finns det några fasta definitioner på det? Lider burhöns? Definitivt skulle jag vilja påstå. Måste en höna ha minst 4 kvm/höna i sin utegård (KRAV regler) för att inte lida? Troligen inte, men vart drar man gränsen? Det går ju inte att fråga en höna om hon är glad eller om hon lider. Så hur vet vi när en höna lider?

Att skapa sin egen tur

Bild
December och julen innebär att jag tänker mer än vanligt på att jag är tacksam för det jag har. Jag har verkligen mycket att vara tacksam för. Jag har ju världens bästa liv!!! Jag har en man som jag älskar mer allt annat och som älskar mig minst lika mycket. Vi bor i ett otroligt mysigt hus som är belägen på en plats som endast kan återfinnas i en drömvärld... Och så kan vi som egenföretagare arbeta hemifrån och gå ut och gosa med hönsen och kalkonerna på fikarasterna. Går det att få det bättre!? Jag har världens bästa liv här på gården! Det är lätt att tänka att jag och Martin har haft riktigt tur att vi träffades. Att vi råkade hamna på samma arbetsplats samtidigt. Det hade så lätt kunna bli så att vi aldrig setts. Att våra ögon aldrig möts. Jag var såld från första sekund men inte ens i mina vildaste drömmar kunde jag föreställa mig att det var möjligt att älska någon så mycket. Att det fanns någon som är så perfekt för mig, och jag för han. Men var det verkligen bara tur?

Att vara tacksam för maten man äter

Bild
För lite mer än en vecka sen sa vi hejdå till våra två kopparmara tuppar . Ska man vara självförsörjande och äta kött så kommer den dagen som man måste säga hejdå till någon av gårdsdjuren. Det är verkligen aldrig roligt att behöva slakta ett djur. Att äta kött från våra egna djur har gett mig en otroligt respekt och tacksamhet för livet. För deras och för mitt eget. Det är verkligen en helt annan känsla än att äta kött från mataffären. Jag tror att världen skulle tjäna på att alla som äter kött får vara med om upplevelsen att föda upp ett djur, att se den växa, att prata med den dagligen, skämma bort den med godsaker för att sen en dag ta fram yxan. Aldrig mer kommer kött bara vara näring, något som man trycker i sig i farten, som man inte aldrig tänker på hur och var de har levt (bortsett från att veta att det är svenskt kött).  Vi gjorde en fantastisk god gryta av tupparna som räckte till middag till oss två nästan hela veckan. Varje gång vi skulle äta tänkte jag på tupparna. Vilk

Konsten att inte göra för mycket trädgårdsarbete

Bild
Hela året har odlingen tärt på min energi. Trädgårdsarbete kräver en massa energi. Men det kan, eller egentligen bör, även ge mycket energi och livsglädje. Alla är överens om att sommaren 2018 var ett helvete för alla som ville odla, inklusive mig. Men jag är osäker på om hösten 2018 är så mycket bättre.  Jag har börjat arbeta mera nu. Det gick från lugnt och skönt utan tidspress till en väldigt intensiv november med jobbresor varje vecka där jag blir borta hemifrån 2-3 dagar/vecka och arbetar 6-10 timmar/dag de dagar jag är borta. Jag har blivit projektledare för att ta fram ett it-system för att hjälpa länsstyrelserna (och ev kommunerna) med sitt arbete att bekämpa invasiva arter. Det är jätte roligt, men det tär rejält på krafterna. När jag är hemma och ledig försöker jag ta det så lugnt som möjligt. Jag är ute en massa och lyssnar på tystnaden. Umgås med kalkonerna och hönsen. Frågar dem hur de har haft det när jag är borta. Så tar jag givetvis en sväng förbi köksträdgård

Hösten är här!

Bild
Att hösten är här har inget missat, trots att det för tillfället är strålande solsken och ca 18 grader varmt. Löven på träden har de mest makalösa färgerna och överallt i trädgården och i skogen finns det mat att skörda. Årets odlingar har inte alls gått som jag har tänkt mig. Även om jag egentligen inte hade något särskilt mål så känns det lite som om jag misslyckats på något vis. Möjligen kan det vara på grund av att det torra sommaren tog musten ur såväl växterna som mig. De var liksom inte roligt att odla när allt man var tvungen att göra va att vattna och hoppas på att inget dog. Det mesta har klarat sig. Vissa skördar har till och med blivit riktigt bra, på kolonistugan ska det läggas till. Täckodling och lerjord var A och O denna sommar om man ville ha någon skörd tror jag. All lök blev kalas fin! Bortsett från att purjolöken och vitlöken angreps av någon sorts larv. Vitlöken lyckades vi behjälplig stoppa angreppet men vi upptäckte inte angreppet på purjolöken förrän det

Demolering av hönshus och grävarbeten

Bild
Jag vill börja med att säga att skottet kom inte alls i greves tid och stackars kalkonen är nu begraven i tunnelväxthuset under mitt nya persikoträd. Det känns skit trist! Så nära men ändå så långt ifrån. Men döden är ett faktum i livet som man inte kommer undan. Det är bara att gilla läget, torka tårarna och gå vidare. De tråkiga nyheterna fortsätter dock. Vår renovering av hönshuset blev demolering av hönshuset. Tanken va först att vi skulle "fusk-fixa" i år när vi har så mycket annat på tallriken. Lappa och laga lite smått och måla ett nytt lager med kalkfärg. Så skulle vi renovera huset på riktigt nästa år. Men när vi började rensa ut hönshuset insåg vi att både inner- och ytterpanelen samt innertaket va i ruskigt dåligt skick. Plan B blev att ta ner panelen och hoppas på att stommen är ok. Problemet med plan B var att det fanns ingen stomme. Huset bestod av stående ytterpanel, stående grova brädor och liggande innerpanel. Och allt var bortom all räddning. Tre glada m

I grevens tid kom skottet!

Bild
Idag var det enstaka sekunder från att vi förlorade ytterligare en av våra kalkoner. Strax efter lunch hör jag hur kalkonerna piper väldigt mycket och väldigt högt. Jag tittar ut genom fönstret och ser en springa för livet in i skogen. Martin är redan ut genom dörren och springer ner mot ängen. När jag kommer ut ser jag hur han vänder tvärt och springer in igen. "Räv!" Jag springer ner mot ängen och ser fyra kalkoner på hönsens utegård (ca 2m upp) och räven som springer bort. Skönt. Jag pustar ut en sekund tills att jag inser att en kalkon som saknas. Paniken. Martin kommer springande med vapnet och följer efter räven som jag nu ser jagar den sjätte kalkonen. Räven får tag i kalkonen. Mitt hjärta slutar slå. "Pang!" Räven är död. Både jag och Martin befarar att det är även kalkonen. Men Martin hade hunnit fram i grevens tid. Räven dog med en mun full av fjädrar. Kalkonen ligger bredvid, tilltufsad och flämtandes. Hade Martin skjutit någon sekund senare och kal

En lång lista på vad vi har åstadkommit

Bild
Under sommaren har jag inte haft varken tid eller ork att skriva särskilt mycket på bloggen. Jag har dock lyckats lägga upp en hel del bilder på Instagram . Jag får ofta frågan: Hur hinner ni med allt? Personligen tycker jag inte alls att vi hinner med de som ska göras. Anledningen till att jag känner så är för att jag orkar inte göra särskilt mycket om dagarna och det jag orkar göra går inte särskilt fort. Lyckligtvis bor jag tillsammans med en Duracel kanin som går på speed så det blir en hel del gjort trots att jag sniglar mig fram. Att-göra-listan gällande renovering av huset och gården är lång och trots att vi betar av saker hela tiden så blir den bara längre. Men för att inte stirra sig blind på vad som ska göras tänkte jag ta och försöka göra en tillbakablick på vad som har gjorts. Vi har inte gjort allt själv, vi har fått en hel del hjälp av P. Därtill så sattes tapeterna upp av riktiga proffs, elen har självklart dragits av en elektriker och så har en rörmokare varit här.

Då var det bara sex kalkoner

Bild
Igår när jag gick ner till ängen för att släppa ut kalkonerna upptäckte jag något riktigt hemskt och äckligt. En av våra underbara kalkoner hade stora fula blödande köttsår på huvudet. Det var blod överallt i utegården. Utifrån de hemska erfarenheterna från hönsen i vintras trodde jag först att det hade varit slagsmål mellan de tre hannarna. Men upptäckte snabbt att det var en av honorna som låg hopkrupen. Det fanns inget annat val än att avliva henne. Jag grät floder.  När chocken lagt sig och Martin tagit hand om kroppen inspekterade vi utegården och de andra kalkonerna. Ingen av dem va märkbart blodiga i ansiktet, vilket de borde ha varit om de varit med i slagsmål. Det finns inget i utegården som kan orsaka stora köttsår på huvudet. Det enda vi kan komma fram till är att det måste ha varit något mårddjur som tagit sig in och attackerat henne. Vi hittade en plats i underkanten av buren där något kan ha klämt sig in. Vi har nu täppt till det. Jag hoppas verkligen att de andra kalko

Torkan och värmen påverkar oss alla

Bild
Jag gillar sol och värme mer än de flesta, men nu får det nog. Sveriges lantbrukare går på knäna och nu börjar skogarna brinna på grund av torkan. Även som hobbyodlare är det extremt jobbigt, oavsett om man har egen brunn eller kommunalt vatten med bevattningsförbud. Vatten är en ändlig resurs, vilket jag tror få tänker på. Man duschar, tvättar och spolar toalett utan någon vidare tanke på att det en dag kan sluta rinna från kranen. Vi har en borrad brunn, men ingen vet hur djup den är, vilket gör mig orolig, trots att vi bor i utkanten av ett grundvattenmagasin. Vi vattnar en del av sådderna och odlingarna sparsamt varje kväll och vattnet till tunnelväxthuset tar vi från en brunn på ängen. Varje kväll drar vi upp 100 nånting liter från brunnen och konkar det  till tunneln som ligger ca 75 meter bort. Ett jävla hästjobb. Tungt och riktigt svettigt, även på kvällen. Brunnen på ängen har sjunkit med flera meter nu under sommaren men igår kväll noterade vi att det skett en viss påfyllnad.

En gård i permakultur anda

Bild
Jag minns faktiskt inte vart eller när jag först kom i kontakt med permakultur, men det måste ha varit i vintras någon gång. Jag kan inte påstå att jag har djupdykt i ämnet men det behöver man egentligen inte göra för att kunna leva och odla i permakultur anda. Jag läste en intervju med grundaren till permakultur Bill Mollison som var från 1991. Du kan läsa hela intervjun här . Där fick Bill frågan: Vad är din nuvarande bästa definition på den [permakultur]? Hans svar var helt klockren! You could say it’s a rational man’s approach to not shitting in his bed.   Det är precis vad det är! Det är att tänka logiskt, praktiskt och långsiktigt. Att utgå från sitt eget liv och platsen man bor på och göra den bästa av de förutsättningar som finns. En del av permakultur är att spara energi. Det gäller inte bara el och drivmedel utan även sin egen energi och energin som går åt för att producera alla de resurser som vi människor använder. För att kunna spara energi måste man tänka långsikt

Att odla mat - avslappning eller stressande?

Bild
Att odla är ett sätt att slappna av. Att hämta energi. Att få självförtroende. Men ibland så tror jag att odling kan stressa även den mest harmoniska människan. Man vill så mycket men man varken hinner eller orkar med allt. Utöver det så blir det ibland lite av en tävling på sociala medier. Vem har den första tomaten eller gurkan? Frodigaste kålen? Finaste växthuset? Det är lätt att svepas med. Och visst känner sig jäkligt nöjd när man får äta solvarma tomater i början av maj . Alla har vi något i vår trädgård att skryta om och det ska vi göra med stolthet. Varje liten planta har såtts, vattnats och gödslats med mer eller mindre tanke och omsorg, men plantan står där nu enbart tack vare dig!  Vår odlingslott på kolonistugan. Tänk vad mycket som hänt på ett år när nästan allt på bilden var gräsmatta eller igenvuxen rabatt. Nu är alla odlingsbäddar utom en klara. Den jätte snygga jordhögen bredvid bänken som är bevuxen med ogräs ska bli en hög odlingslåda. Så ska vi se till att fixa

Welcome to Wonderland (mitt tunnelväxthus)

Bild
Idag bör firas med champagne! Vi har fått vårt slutbesked för tunnelväxthuset och får börja plantera i den. Tjohooo! Det blir dock ingen champagne för mig då jag äter antibiotika på grund av att en infekterad käkben som kom till följd av att jag drog ut en visdomstand för snart två veckor sen. Jag mår mycket bättre nu men kan fortfarande inte tugga normalt eller öppna munnen ordentligt. Men jag har ett tunnelväxthus! Mitt alldeles egna Wonderland! Namnet Wonderland kom till mig när vi stod på ängen och debatterade huruvida vi skulle göra om hela konstruktionen ( Svårigheterna med att bygga ett tunnelväxthus ). Ska vi verkligen lägga ner en himla massa jobb för att inte ha ett lutande tunnelväxthus? Spelar det någon roll om hållfastheten är den samma? Nä det gör det verkligen inte! Det ser lite lustigt ut men det kommer fortfarande att växa helt underbart där inne. Små saker kommer att bli magiskt stora, ändra färg och struktur. Med alla spännande insekter som vi sett här på gården sk

Svårigheterna med att bygga ett tunnelväxthus

Bild
Att bygga ett tunnelväxthus på en lantbruksfastighet är betydligt krångligare än man kan tro. För det första så krävs det bygglov. Enligt Plan- och Bygglagen krävs bygglov för alla byggnader, oavsett om de liknar ett genomskinligt tält. Det finns inget undantag för tunnelväxthus. Inte ens på en jordbruksfastighet där man skulle kunna tro att det räknas som en bygglovsbefriade ekonomibyggnad. (Det finns dock undantag om tunnelväxthuset är litet, att jämställas med en friggebod. Eller med ett Attefalls hus och då krävs "bara" en bygganmälan.) Då vi ändå skulle söka bygglov för att bygga ut huset så kändes det inte lika vemodigt att söka bygglov för tunneln. Vi slängde med allt i samma ansökan. Handläggningstiden var tack och lov inte jätte lång och vi fick bygglovet för några vecka sen. Hurra! Då kan vi börja bygga! Nix pix. För att få börja bygga behöver man första ha ett tekniskt samråd med kommunen och därefter får man, förhoppningsvis, ett startbesked. Då får man börja by